Radiokören tolkar Palestrina
Träd in i 500-årsjubilerande Giovanni Pierluigi da Palestrinas meditativa klangvärld, här i en kombination av verk signerade den samtida och ikoniska kompositören Arvo Pärt, när Radiokören fyller Storkyrkan med välljud under ledning av chefdirigent Kaspars Putniņš.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

“I bägge tonsättarnas verk hör vi andligt djup, uttrycksfull klarhet och en omsorgsfull balans mellan känsla och form. De har var och en i sin tid skapat ett unikt musikaliskt språk som tidlöst spänner över seklerna.” – Kaspars Putniņš
Giovanni Pierluigi da Palestrina komponerade Missa Papae Marcelli till minne av Marcellus II som dog efter bara 22 dagar som påve. Palestrinas mässa från 1562 hyllas som idealet för vokal balans och samspel mellan text och musik, och har beundrats och studerats av tonsättare i generationer. Enligt legenden var det Palestrina som räddade den polyfona musikens framtid när kyrkan hotade att förbjuda flerstämmighet, eftersom skönheten ansågs stå i vägen för ordet. Men i Missa Papae Marcelli visade Palestrina hur budskapet inte bara kan förmedlas utan också förstärkas med harmonins kraft.
Arvo Pärt började som avantgardistisk modernist, men drog sig tillbaka under åtta år för att söka efter musikens kärna hos gångna tiders mästare. I mitten av 1970-talet började Pärt komponera igen, i den stil han kallar ”tintinnabuli”, efter latinets ord för små klockor. Med utgångspunkt i treklangen väljer han få toner med stor omsorg för att skapa de sublima verk som fångar lyssnare över hela världen.
Palestrina och Pärt avlöser varandra i ett klangligt flöde när Radiokörens röster fyller Storkyrkans valv med århundradens andlighet under ledning av Kaspars Putniņš.
Text: Boel Adler
I den här konserten är Palestrinas Missa Papae Marcelli kombinerad med Arvo Pärts verk enligt nedan:
GIOVANNI PIERLUIGI DA PALESTRINA (1525–1594)
Missa Papae Marcelli
I. Kyrie
ARVO PÄRT (1935–)
Nunc Dimittis
I Lukasevangeliet berättas om den gamle Symeon som
möter Jesusbarnet i templet. Med stillsam enkelhet skildrar Arvo Pärt den
glädje Symeon känner över att ha fått se Messias så att han nu kan dö i ro. Symeon
uttrycker sin tacksamhet i en lovsång: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem i
frid, som du har lovat”.
II. Gloria
ARVO PÄRT
Magnificat
När den tonåriga Maria får besök av ängeln som meddelar att hon ska bli Guds moder blir hon både överväldigad och förundrad. Hennes lovsång till Herrens storhet är i Arvo Pärts sparsmakade harmoniska dräkt en eftertänksam meditation där solisten sjunger på en enda ton, varsamt insvept i körens stämmor. Bara vid ett fåtal tillfällen växer rösterna, stiger mot höjden, och vänder från moll till dur.
III. Credo
ARVO PÄRT
Dopo la vittoria
I ett uppslagsverk fann Arvo Pärt en text som beskriver ett musikaliskt möte mellan två av kristenhetens kyrkofäder i slutet av 300-talet. Ambrosius som döper den omvände Augustinus sjunger ”Te Deum” – ”Herre vi prisar dig”. Augustinus faller in i sången, och så fortsätter de att tillsammans sjunga Herrens lov. Pärt greps av den vackra scenen och texten, som fastän den skrivits som en artikel i en encyklopedi, klingade som ren poesi.
IV. Sanctus
V. Benedictus
ARVO PÄRT
The Woman with the Alabaster Box
Kvinnan som vill smörja Jesus med en dyrbar balsam blir ifrågasatt av Jesu lärjungar som anser att hon slösar, och att pengarna i stället skulle gå till de fattiga. Arvo Pärt beskriver meningsutbytet med små intervaller där tonerna gnager mot varandra, tills Jesus förklarar att kvinnans goda gärning kommer att leva vidare så länge evangeliet förkunnas i världen, och Jesus får sista ordet i trosviss dur.
VI. Agnus Dei
Biljettköp
Radiokören tolkar Palestrina
25 april
- Köp biljetter
25 april 2026 ● lördag 15:00
Platser kvar



