Mörka sagor och danser
Kliv in i en värld av mörka sagor, mystik och dansande rytmer när Sveriges Radios Symfoniorkester och violasolisten, tillika säsongens Klassiska artisten i P2, Ami-Louise Johnsson leds av den taiwanesiska dirigenten Yi-Chen Lin. Musiken rör sig mellan djup lyrik och berättande dramatik – från Bohuslav Martinůs gripande Rapsodikonsert för viola, där solostämman glöder av känslor, till Antonín Dvořáks suggestiva Middagshäxan , en musikalisk saga med både humor och fasa. Till sist lyfter Zoltán Kodálys Danser från Galánta Berwaldhallen med sin sprudlande av energi, virtuositet och folkliga charm.
Den här produktionen ingår i en eller flera rabatterade konsertserier.

Martinůs rapsodikonsert
Efter kompositionsstudier i Prag fortsatte Bohuslav Martinů 1923 till Paris, där han tog starka intryck av Ravel, Debussy, Stravinsky och tonsättargruppen Les Six. Under 1920- och 30-talen deltog han aktivt i stadens berömda avantgardistiska rörelse inom musik, litteratur och måleri. Med över 400 publicerade verk i olika genrer – symfonier, instrumentalkonserter, sonater, baletter, körverk, operor och kammarmusik – betraktas Martinů som en av 1900-talets ledande tjeckiska kompositörer. Rapsodikonsert för viola och orkester skrev han 1952.
Konserten börjar med en storslagen orkesterintroduktion och därefter presenterar violan ett lyriskt milt, nästan pastoralt tema. Genomgående präglas första satsen av harmoni och en varm tonalitet, men solisten ges också tillfällen att visa sin instrumentala briljans. I andra satsen använder sig Martinů av en återkommande kromatisk harmonik. Växlingarna mellan långsamma och mer drivande avsnitt skapar energi och leder fram till den avslutande codan. Virveltrummans sista slag, har Martinů berättat, påminner om hans barndom, då han i födelsebyn Polička brukade gå längs balkongen som löpte runt klocktornet och spela på en liten trumma, medan han tittade ut över landskapet.
Dvořáks Middagshäxan
Även om Martinůs landsman Antonín Dvořák är mest bekant för sina kompositioner i klassiska format – symfonier och kammarmusik – skrev han även ett antal programmusikaliska verk. Som litterär förlaga till sin symfoniska dikt Middagshäxan, komponerad 1896, valde han poeten Karel Jaromír Erbens versballad med samma namn. I det dåtida Böhmen brukade mödrar skrämma sina olydiga barn med den gamla folksagan om Middagshäxan (på tjeckiska Polednice): ”Gör som jag säger, annars kommer Middagshäxan och tar dig!” I Erbens kusliga poem, som rör sig sömlöst mellan verklighet och det övernaturliga, pockar en liten pojke på sin mammas uppmärksamhet när hon står lagar mat. Hon ger honom några leksaker, men han fortsätter tjata. För att få tyst på sonen berättar hon till sist om häxan. Och så, helt plötsligt, står Middagshäxan livs levande i dörröppningen! Haltande tar hon sig in i rummet och sträcker sina armar efter pojken. Mamman rusar vettskrämd fram för att skydda honom. Kyrkklockan slår tolv… När pappan kommer hem hittar han sin hustru liggande livlös på golvet med sonen i sin famn. Hon vaknar till sans, men pojken är död. Dvořáks tondikt, som följer berättelsen mycket nära, är mästerligt instrumenterad. Var och en av karaktärerna har egna motiv som utvecklas och vävs samman parallellt med historiens dramatiska händelseförlopp.
Kodálys Danser från Galánta

Den ungerske kompositören Zoltan Kodály reste under många år runt på landsbygden och dokumenterade med sin fonograf, folkmusik från Ungern, Slovakien och Rumänien. Dessa erfarenheter påverkade honom djupt, och folkmusiken förblev hans främsta musikaliska inspiration genom hela livet.
Omkring år 1800 utgavs i Wien några samlingar med ungerska danser, varav en beskrevs som musik inspirerad av romer från Galánta. Den innehöll bland annat flera verbunkos – en musikform som utvecklades i armén under det habsburgska väldet, när soldater i stiliga uniformer, ackompanjerade av romska musiker, framförde virila, virtuosa danser för att locka unga män till värvning. Från detta urval hämtade Kodály motiv till sin symfoniska svit Danser från Galánta från 1933. I partiturets förord beskrev han Galánta som den lilla marknadsstad, vid den gamla järnvägen mellan Wien och Budapest, där han upplevde sju år av sin barndom. På den tiden fanns där en berömd, numera bortglömd, romsk orkester, som gjorde intryck på honom eftersom det var hans första upplevelse av en ”orkesterklang”.
Den långsamma inledningen går vidare till en stor klarinettkadens som i sin tur löper in i ett mäktigt Andante maestoso. Därefter följer fyra snabba avsnitt av olika karaktär, alla med karakteristiskt synkoperade rytmer. Det är lätt att föreställa sig de dansande militärerna på ett öppet bytorg… Så stillnar musiken för ett ögonblick innan den effektfulla avslutningen. Danser från Galánta är ett gnistrande orkesterfyrverkeri och har blivit ett av tonsättarens mest älskade verk.
Lin & Johnsson
Radiosymfonikerna leds av taiwanesiska Yi-Chen Lin, från början prisbelönad violinist och pianist, som gör en strålande dirigentkarriär med gästspel över hela världen. Den svenska violasolisten Ami-Louise Johnsson debuterade redan vid åtta års ålder som solist med Radiosymfonikerna. Under innevarande säsong är hon Klassiska artisten i P2.
Text: Elisabet Ljungar

Klassiska artisten i P2
Ami-Louise Johnsson, viola, är utsedd till Klassiska artisten i P2 för säsongen 2026/2027. Ami-Louise, född 2001, började spela violin som femåring på Lilla Akademin i Stockholm och vid åtta års ålder stod hon på Berwaldhallens scen för första gången. Under säsongen 2026/2027 återvänder hon i en betydligt mer framträdande roll.
Läs mer om Klassiska artisten i P2
Biljettköp
Mörka sagor och danser
9–10 september
- Köp biljetter
9 september 2026 ● onsdag 18:00
Platser kvar - Köp biljetter
10 september 2026 ● torsdag 18:00
Platser kvar



